Ränta är något som vi alla stöter på förr eller senare. Det är också ett ord som vi kommer i kontakt med nästan dagligen genom till exempel tv eller tidningar. Har du ett bankkonto, ett lån eller ett kreditkort så är ränta definitivt något som du har kommit i kontakt med.
Men det kanske inte alltid är så lätt att veta exakt vad det är eller hur det egentligen fungerar. Och vad är det för skillnad mellan olika sorters räntor? Varför skiljer den sig så mycket beroende på bank eller person och finns det något sätt som man kan påverka den?
det Korta svaret:
Ränta kan vara både en kostnad samt en inkomst. Kostnaden kommer i form av utlåningsränta när du lånat från bank eller lån-/kreditgivare.
Inkomsten kommer via inlåningsränta som du får från t.ex. ett sparkonto hos en bank som erbjuder det. Räntan skrivs i procent och baseras på totalbeloppet av lånet eller det du har på sparkontot.
Det lite längre svaret
Om du lånar pengar på en bank så betalar du ränta på ditt lån som en avgift för lånet, detta brukar variera mellan ett par procent.
Hur mycket du betalar i ränta beror på vissa olika faktorer, bland annat din kredit och betalningsförmåga, men även räntesatsen som sätts av Riksbanken. I grund och botten så är det dock bankerna själva som bestämmer hur mycket just du ska betala i ränta för ett lån, och det är därför som avgifterna kan skilja sig så mycket från bank till bank. Det är också av denna anledning som det är en god idé att göra lite research innan du bestämmer dig för vilken bank du ska låna hos för att se till att du får den bästa dealen.
Med detta sagt så förändras din kredit för varje gång du ansöker om ett lån hos en bank, eftersom varje enskild bank kommer att göra en kreditkontroll på dig vilket kommer att försämra din kredit som ett resultat. Därför är det smartast att använda sig av diverse företag som hjälper dig jämföra avgifterna hos de olika bankerna då de bara gör en kreditkontroll en gång istället för flera, och du därför får de bästa erbjudandena direkt.
Nominell respektive effektiv ränta
Nominell ränta är den ränta som en bank sätter på ett lån, till exempel 10%. Detta är dock inte det du betalar i slutändan, då du fortfarande kommer att få betala ytterligare avgifter ovanpå det, som till exempel uppläggningsavgift och aviavgift. När du räknar den nominella räntan tillsammans med alla avgifter så får du den effektiva räntan och det är denna avgift som du betalar årligen för ditt lån.
Det är också denna ränta som du ska hålla ögonen på när du väljer var du ska ta ut ditt lån. När banker ger dig ett erbjudande för ett lån så ska de samtidigt ge dig den effektiva räntan, tillsammans med ett exempel för att visa hur mycket du kommer att betala.
Även kortsiktiga lån så som snabblån eller sms-lån ska visa den effektiva räntan. Viktigt att komma ihåg är att de vanligtvis är väldigt höga, många är 100% eller till och med uppåt 1000%.
Styrränta
Styrräntan är den räntan som Sveriges Riksbank tar ut när de lånar ut pengar till Sveriges banker. Detta är också det som delvis bestämmer hur mycket du betalar i ränta på det lån som du tar ut åt dig själv. Denna ränta är också med och reglerar den totala mängden pengar i samhället.
Denna styrränta som Riksbanken använder sig av kallas även reporänta. Med denna reporänta så kan Riksbanken styra inflationen. Målet just nu är att få ner inflationen till 2%.
Rörlig ränta eller bunden ränta
När du tar ett lån så brukar du få välja mellan rörlig ränta eller bunden ränta. Om räntan är bunden så betyder det att den är detsamma från början tills du har betalat av hela lånet, oavsett hur marknadsräntan ser ut.
Väljer du däremot ett lån med rörlig ränta så betyder det att räntan ändras beroende på hur marknadsräntan ser ut. Detta betyder att den kan gå både upp och ner under tiden som du betalar av på ditt lån. Och rent generellt så är detta också den slags ränta som man är rekommenderad att välja och även den vanligaste.
Oavsett om räntan går upp eller ner så har banken ingen rätt att ändra räntan utan att ha meddelat dig på förväg, oavsett kontrakt. Denna kontakt kan ske genom brev, e-mail eller liknande, men det måste vara en direktkontakt med dig. Med andra ord så räcker det inte att det nämns i en annons eller reklam.
Banken kan heller inte ändra räntan hur som helst utan anledning. De kan endast ändra aktuell ränta eller avgifter om kostnaderna för lånet har gått upp. Exempel är bland annat kreditpolitiska beslut eller om det har skett ökade kostnader som långivaren (banken) inte kunde förutse när kontraktet skrevs. Viktigt att komma ihåg också är att banken inte har rätt att höja ränta eller avgifter om det inte finns skrivet i kontraktet.
Inlåningsränta
Till skillnad från de andra räntorna så betalas denna faktiskt ut till dig från banken! Detta är alltså räntan som du tjänar när du sätter in pengar på ditt bankkonto. Man kan säga att detta funkar genom att du sätter in pengar på ditt sparkonto, så lånar du på sätt och vis ut pengar till banken, och de betalar då i sin tur ränta på detta tillbaka till dig. På sätt och vis på samma sätt som när du lånar pengar från banken, fast tvärtom.
Dock är det tyvärr i dagens läge inte särskilt mycket. Det gäller också vanligtvis endast för sparkonton och inte för löne- eller vanliga konton, då Riksbanken i skrivande stund har negativ styrränta. Med det sagt så kan det även här löna sig att se sig omkring bland bankerna för att se vilken bank som erbjuder bäst avkastning på ett sparkonto för att se till att du tjänar mer i längden.
Det kan också vara bra att kolla upp villkoren som gäller för detta, då vissa banker har olika villkor kopplade till sparkonton, både sådana som är till din fördel och till din nackdel. Det lönar sig alltså att vara kräsen när du väljer vilken bank som du ska ha ditt sparkonto hos.
Ränta på ränta
Om du sparar pengar i en bank och tjänar ränta på dessa pengar, så kommer du så småningom att tjäna pengar på räntan som du tjänat in också, så länge du inte rör pengarna eller gör uttag. Detta kallas ränta-på-ränta effekten. När denna effekten har sats igång så betyder det kort sagt att du kommer att tjäna mer och mer pengar för varje år, förutsatt att du som sagt inte gör uttag på dina pengar.
Det kan på sätt och vis liknas vid en snöboll; i början kan den vara väldigt liten, men om du fortsätter att rulla den i snö så kommer den att växa sig större snabbare och snabbare. Ränta-på-ränta effekten fungerar på ett liknande sätt.
Kontraktsränta
Detta är en ränta som du betalar på en kontokredit, oavsett om du använder den eller inte. Detta kan till exempel vara för ett kreditkort eller liknande. Här beror räntesatsen till stor del på hur stort kreditutrymmet är, men även här så bestäms det av banken eller kreditutgivaren.
Vanligtvis betalas denna ränta ett år i förskott. Detta betyder också att om du av någon anledning skulle avsluta ditt kontrakt innan året är slut så har du rätt till återbetalning på eventuell kvarvarande ränta på årsavgiften.
Denna ränta brukar också kallas för limitränta, kreditavgift och årsavgift.
Kan du påverka räntan som du måste betala?
Som tidigare nämnts så gör bankerna en bedömning om hur mycket du ska betala i ränta efter att ha gjort en undersökning på din betalförmåga. Med andra ord så gör de en slags riskberäkning på dig för att bedöma hur möjligt det är att du ska kunna betala tillbaka lånet. Detta gör de bland annat genom att göra en kreditkoll på dig, men de kollar också upp hur dina inkomster och tillgångar ser ut. Båda delarna spelar roll när de bestämmer hur god din betalningsförmåga ser ut. Eftersom olika banker riktar sig till olika typer av kunder så kan detta se väldigt olika ut beroende på person.
Bara för att man har en hög inkomst så betyder det inte nödvändigtvis att de bedömer dig att ha bättre betalningsförmåga än någon med lägre inkomst om det skulle visa sig att du har dåligt resultat på en kreditkontroll. Samma sak i omvänt läge.
Utöver detta så påverkas det också av om du är ensam låntagare eller om du har någon som tar lånet tillsammans med dig och delar betalningsansvaret.
Kort sagt så är räntesättningen högst individuell, och det faktum att någon har fått jättebra ränta hos en bank betyder inte nödvändigtvis att du också kommer få det. Det lönar sig som sagt att se sig omkring och vara lite kräsen när du väljer. Sedan spelar också din kredit och betalningsförmåga in. Ju bättre det ser ut, desto större chans är det att du får betala en lägre ränta.
Hur fungerar ABS-bromsar?